Upptäckter

Jag rensade lite i mitt gamla rum igår, och fann en hel del saker som både värmde och gjorde mig fruktansvärt ledsen.
Vill inte vara gammal, vill inte leva det här livet, vill inte finnas här.

Jag vill tillbaka. Ha hela livet framför mig och faktiskt tro att det går att få ett hyfsat liv.

I en låda hade jag minnesgrejer från min gamla vän som dog när jag var fjorton år.
Där i låg en skiva. Skivan som jag och hon alltid spelade när vi umgicks.
Fy s*tan vilken känsla det var att lyssna på den igen. Alla gamla tankar, känslor och minnen kom upp.
Finaste Bahar, jag saknar dig än idag och undrar hur livet varit med dig vid min sida.

Jag hittade även mitt gamla lego-dockskåp. Min favoritleksak genom tiderna. Det är sjukt hur väl jag minns hur jag lekte med det. Brorsan och jag gick in i mitt rum efter att ha kollat på Disneydags och lekte med det där jäkla dockskåpet.
Försökte rusta upp det för att kunna ge bort det till min lillasyster, så att jag har en ursäkt att leka med det även i vuxen ålder.
Till slut fick jag en flipp på alla trasiga legobitar så jag bad Linus slänga det medans jag blundade.
Jävla dockskåp.



Nyss googlade jag på mig själv och hittade min gamla blogg från 2004.
Jag hade helt glömt bort hur kär jag var i vissa män (då pojkar). Det är helt galet vad lite man minns av sitt känsloliv.
Tills man läser om det. Då kommer allt upp igen.
Jag älskade verkligen dig. Det gjorde jag.

Och en av mina bästa vänner och jag var tydligen väldigt kära och mös runt och hade sex lite då och då.
Det hade jag nästan glömt. Jag minns bara ett fylleligg. Tydligen var det betydligt starkare.
"Jag älskar dig darling, tack för att du är så underbar" etc.


Vilka fantastiskt bra vänner jag och Louise var.
Jag har hittat så många sjuka citat och andra galna grejer från vår tid. Bästa vänner i över tio år.
Och nu ... hälsar vi knappt på varandra.


Tiden kan verkligen sabotera. Och läka.

Jag är glad att jag fortfarande inte är kvar i den destruktiva relationen med A.
Nu är han pappa och bor ihop med sin flickvän.
Jag är glad att det inte är jag.



/Elin

Kommentarer
Postat av: Anonym

Du har fortfarande hela livet framför dig, it doesn't stop at 20!

Det är denna "ruttna" tiden som kommer peppa oss till att någongång komma på vad man ska göra och fixa ett stadigt förnuft till att faktiskt ta tummen ur röven och tex spara pengar till (MASSA!!!!)äventyr. man måste bara ha äckligt mkt vilja och visa framfötterna,för man kan bestämma sig för hur man vill ha det och göra det!



You're gonna do great things my friend, i just know it.. :)

2009-05-06 @ 03:02:23
Postat av: cindy

Du har fortfarande hela livet framför dig, it doesn't stop at 20!

Det är denna "ruttna" tiden som kommer peppa oss till att någongång komma på vad man ska göra och fixa ett stadigt förnuft till att faktiskt ta tummen ur röven och tex spara pengar till (MASSA!!!!)äventyr. man måste bara ha äckligt mkt vilja och visa framfötterna,för man kan bestämma sig för hur man vill ha det och göra det!



You're gonna do great things my friend, i just know it.. :)

2009-05-06 @ 03:04:38
URL: http://takonsekvens.blogg.se/
Postat av: M

Att tänka tillbaka kan vara både glädjande och sorgligt. Men minnen är alltid minnen oavsett glädje, sorg. Men som sagt, livet är framför oss.

2009-05-06 @ 09:20:27
URL: http://sextankarnas.blogg.se/
Postat av: Lina

sv; den dystra sanningen ju ;)





Känner igen mig i det du har skrivit i detta inlägg..

2009-05-06 @ 10:44:46
URL: http://flasarn.blogg.se/
Postat av: Lina

sv; jodå, hittade på en gammal dagbok för några veckor sedan, den väckte en hel del minnen till liv.. vissa mindre roliga.Så man började ju tänka en hel del.

Men är så glad över att jag lämnat det mesta bakom mig och har ett bra liv nu.



Tack föressten :)

2009-05-06 @ 11:09:27
URL: http://flasarn.blogg.se/

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0